Greetings From Ashbury Park II

Bruce växte upp i Freehold, men det var Ashbury Park som han placerade på den musikaliska kartan. Debutalbumet Greetings From Ashbury Park gavs ut tidigt 1973 och kännetecknas av texterna. Personliga och intensiva - nästan självbiografiska - berättelser som flödar av ord. Texterna beskriver romantiska ungdomsdrömmar med kärlek, kraftiga motorer och äventyr.

"I let out an incredible number of things in each song. They were written in half hour, fifteen-minutes burst. I don't know where they came from. A few of them I worked on for a week or so, but most of them were just jets, a real energy situation"

Detta var enda albumet som Bruce skrev texterna först och sedan skrev musiken, i fortsättningen blev det tvärtom. Skivan togs emot positivt även om den då inte blev en blockbuster. Peter Knobler skrev en recension i Crawdaddy med liknelsen mellan Springsteen och Dylan. Skillnaden i tonläge är dock kraftig, där Springsteen är jublande är Dylan intensiv.

Springsteens "Blinded by the Light":

Madman drummers bummers
And Indians in the summer
With the teenage diplomat
In the dumps with the mumps
As the adolscent pumps
His way into his hat

Dylans "Like a Rolling Stone":

Once up on a time you looked so fine
Threw the bums a dime in your prime
Didn't you?

Det impressionistiska inslaget hos Dylan finns dock inte hos Springsteen, texterna är mer ett rakt berättande med början och slut. Texterna är fulla med udda figurer, Crazy Jane, Wild Billy och Killer Joe. Springsteen har i intervjuer efteråt berättat att han aldrig mer skrev i den stilen. Epitetet Den Nye Dylan ville han till varje pris bli av med.

Mer kommer...